Sista dagarna i Skåne

Är man i Helsinborg så måste man ju självklart tura över till Helsingör. Så det gjorde vi. En mulen onsdag men varma vindar.

Barnen och jag satte oss ute på däck när resan över det smala sundet skedde.

Helsingborgs pir har en hel del flaggor. Eide räknade men jag kommer inte ihåg hur många det var.

Vi lämnar Helsingborg och barnen tyckte det var spännande med en båttur över till Danmark.


Det tog inte många minuter att nå Dansk mark.

Väl i Helsingör så hittade vi en riktig kött- och ostbutik. Där inne sålde dom färdigstekt fläsk med svålkanten kvar. Självklart måste jag och mamma köpa oss varsin fläskskiva.

Det var mumsigt och Eide gillade det oxå.

Det fanns några vackra gränder i Helsingör också. Det skulle lika gärna ha kunnat vara i Skåne.

På kvällen var det dags att träffa Faster Kerstin som blev 90 år tidigare i våras. Vi åt väldigt god mat på restaurang Mento som ligger i Helsingborgs stadsteater.

Jag hoppas och önskar att jag också får bli över 90 år med sinnet i behåll och en kropp som fungerar någorlunda gott.

Torsdagen bjöd på regn. Mamma ville gärna se Pålsjö och Tågaborg men vi åkte först

till Väla köpcenter. Det var vi ju inte ensamma om. Vi var där en stund samt passade på att luncha där. När vi åkte därifrån så tog vi en tur runt Pålsjö och Tågaborg. Mamma visade var dom bodde på somrarna när hon var ung.

På kvällen var vi bjudna till våra vänner i Höganäs.

Mamma har känt dom i några år sedan dom träffats på Gran Canaria.

Vi träffade dom i våras där så vi också fick lära känna dom.

Underbara människor!

Tråkigt nog så var deras son, som är flygsteward, försenad med planet så han kunde inte vara med.

Vi hade väldigt trevligt.


Vi fick god mat och gott vin.

Eide fotograferade och åt choklad.

Min bästa Saga!

Hon hade med sig block och pennor var vi än var och satt och ritade.

Hon är jätteduktig.

Mästerfotografen själv!

Han har kommit på hur roligt det är att ta foto på sig själv.

Här har han sina två framtänder kvar.

Den ena av tänderna åkte ut på resan hem i bilen.

Då blev det gråt och katastrof. Eide skulle minsan inte tappa sin tand. Han skulle limma fast den.

Efter lite tröst och kramar från sin mamma så var det rätt okej.

Många mil i bil blev det under denna resa!

En väldigt mysig resa som jag är glad att jag fått möjlighet att göra tillsammans med min älskade mamma som har det så svårt i sin sjukdom.

Jag älskar dig, mamma!