söndag 21 februari 2010

Jag fick en överraskningskväll

Jag fick ett samtal från Marcus en dag på jobbet. Han sa att jag skulle boka upp söndagen den 31 januari. Han hade ordnat med barnvakt så vi skulle göra något.

Åhhh, jag blev så glad. Älskar överraskningar men är ju så nyfiken på vad det kunde vara. Att det var en söndag gjorde ju att det inte var att åka bort någonstans. Teater kanske, middag, bio??? Det spelade ingen roll, vi gör saker så sällan så bara att få vara vi två var underbart.

Någon dag efter så var jag på S:t Görans sjukhus för att lämna prover inför ett års kontrollen efter operationen.

Tog med mig Metro och City från entrén och slog mig ner och läste.

På en sida så var det reklam om olika konserter. Då såg jag att Depeche Mode skulle ha konsert i Globen 31 januari. Aahaa, tänkte jag. Det kan ju vara det.

Jag var ett STORT fan av Depeche Mode i mitten av 80-talet. Har följt dom lite grann dom senaste åren men har tyckt att sångaren Dave Gahan har tappat vettet under en period. Det visade ju sen oxå att han var tungt drogberoende. Så då var det kanske inte så konstigt att det var mysko musik och mysko musik-videos.

När dom var här för några år sedan så vet jag att jag sa till Marcus att jag ångrade att jag inte gick på konserten.
Nu när jag satt där och såg annonsen om deras konsert den 31 så hade jag svårt att tänka mig att Marcus ville gå och se dom.

Kvällen den 31 kom och vi lämnade barnen hos farmor o farfar. Sen åkte vi och Marcus har ibland svårt att hitta så han frågade mig vart vi skulle köra. Inte vet jag svarade jag eftersom jag inte visste vad vi skulle göra. Vad tror du då, frågar han. Jag svarade att det var till Globen jag trodde vi skulle. Det stämde!

Vi kom till Globen och tänkte äta middag där. Det är inte det enklaste en konsertkväll. Det finns 2 restauranger och så några små cafén. Det är ju rätt mycket folk som tänker samma sak men vi lyckades få tag på ett bord. Brevid oss satt ett trevligt par från Hallsberg som vi pratade med ett tag.

Efter vi ätit gick vi till "vår" pub och tog ett glas vin och öl. "Vår" pub är det för att det var där vi var innan vi skulle se Metallica. Eftersom dom ställde in "vår" konsert så hamnade vi ju där igen när dom kom tillbaka för att ge oss valuta för pengarna.

Men nu var det Depeche i högtalarna på puben i stället. Så kul jag tyckte det var. Mycket blandat folk. Vi gick in i Globen och hittade våra platser, mycket bra platser.

Konserten startade och jag njöt. Depeche Mode körde en del nya låtar som jag inte känner igen men oxå en hel del gammalt. Marcus var lite besviken på att dom inte körde dom låtar han kan, men han var så nöjd ändå.
Helt underbart att se alla människor där så glada, alla var där för samma anledning och bara ville ha kul.

En kanonhärlig kväll som jag tackar min Marcus så mycket för!!!

måndag 15 februari 2010

Ett besök på akuten

I lördags var det bestämt att jag skulle åka med min vännina J till Ikea.
Hon håller på att göra iordning en lokal som hon ska ha sin verksamhet i.
Jag hade då tänkt att passa på att få saker inhandlade till vårt renoverade data- och spelrum.


HELA familjen (det har aldrig hänt) hade ätit frukost när klockan var halv 9.
Marcus skulle iväg och spela innebandy och Eide följde med.


När jag kom till J så fick jag ett sms av min mor att något var akut och att jag skulle läsa mina mail.
Fick låna dator av J och i mailet så stod det att mor hade vaknat med "sin" peg-knapp brevid sig i sängen.


För er som inte vet vad en PEG i detta samanhang är så kan jag förklara det som att man får ett hål gjort rakt in i magsäcken. I hålet sätter man en "knapp" med en slang fastkopplad i. Slangen går in i magsäcken och via knappen så kan man då få näring och mediciner.


Så det blev att åka till mor istället och sen till Danderyds akuten.

Otroligt nog så fick vi komma in på ett rum på en gång. En syster kom och kollade värdena på mor, som för övrigt var bra.
Sen tog det inte många minuter så kom det en läkare.


Börjar man bli gammal när läkarna är yngre än en själv numer???
Hmmmmm......


Mamma är ju cool, när hon hittat sin PEG i sängen så hade hon direkt tryckt in den i hålet i magen. Det tror jag inte att jag hade klarat av.


Läkaren tog nu bort den gamla och hämtade en ny för att sätta dig.
Självklart så har dom då inte på Danderyd den lilla nätta sortens PEG utan en med långa slangar.

Det var intresant att se hur det fungerade när hon satte fast den.
Så här ser den ungefär ut:





Eftersom den är betydligt otympligare än den hon hade så måste hon få byta igen.

Så nu har jag pratat med PEG-mottagningen och hon får en ny på torsdag.

Hon är tuff min mor!
Jag älskar henne så!

onsdag 10 februari 2010

Huvudvärk - Migrän

Att ha huvudvärk är inte roligt!! Jag kan nog inte komma ihåg ett liv utan huvudvärk. Jag kommer ihåg att min mamma sa till mig i tonåren att det säkert skulle bli bättre. Det blev det inte, det blev sämre.

När jag väntade Saga blev det bättre, hela jag mådde bättre förrutom att bäckenet sa ifrån mot slutet.

Men men men, säg den lycka som varar.......

Några månader efter hon var född fick jag mitt första migrän-anfall. Fy f-n säger jag bara. Usch usch usch.

Sen dess kommer migränen lite då och då. Men jag har nog kronisk huvudvärk. Jag har provat det mesta: sjukgymnast, tabletter, akupunktur, kinesiologi osv osv. Har även gjort en magnetröntgen av huvudet, för säkerhets skull.

När jag blev gravid med Eide blev det också bättre, men jag kan ju inte gå runt och vara gravid jämt. För det andra så har jag inte lätt för att bli gravid heller och känner mig rätt nöjd med dom två trollungar jag har.

Nu kör jag med yoga och hoppas att min kropp kan finna sig till ro. Ska nog även testa med en kiropraktor.

Jag klagar inte för det finns dom som har det värre!

tisdag 9 februari 2010

Vill så mycket



Det är så mycket jag vill!!

Mycket jag vill göra, en hel del jag vill ha!

Pengar finns inte till allt men drömma måste man få göra!


Något jag/vi ska göra är att om lite mer än en månad åka till Amadores på Gran Canaria och fira min mors 60-års dag.

Det trodde vi inte för 2 år sedan att vi skulle få fira den.

Därför att detta något som jag ser fram emot.

Här är utsikten från vårt hotell:

En resa till som vi ska göra är resan i höst till Turkiet.

Då reser vi med våra vänner.
Alla har sparat samma summa i 5 år då.

2005 bestämde vi oss att vi skulle åka tillsammans någonstans.
Det känns som igår när vi satt i vårt förra kök och diskuterade detta
och när vi åker så har det gått 5 år.

Tiden går fort!
Detta är en del av poolområdet på hotellet:

Nu kommer jag till det jag vill:


Få resa till Thailand

("alla" åker ju dit, så det måste ju vara helt underbart där)


Jag vill ha en Iphone



Jag vill gifta mig


(sambon tycker inte det är värt att lägga pengarna på det)



Jag vill köpa en ny bil


(innan den vi har säckar ihop allt för mycket)



Jag vill ha en ny soffa

(men först måste vi "bara" renovera vardagsrummet)



söndag 7 februari 2010

Min härliga son

I förra veckan så skulle Marcus sätta upp tak- och golvlister i vårt datarum.

Eide och jag sitter vid varsin dator och Marcus har
tagit in sågen i rummet för att fixa.

Just denna dag, vilket inte är ovanligt, så är Marcus inte så fräsch
i magen. Han lägger några rökare och Eide och jag håller på att omkomma av
gaslukten.

Då kläcker Eide ur sig:

-"Mamma, hur kan du leva ihop med den där människan?"


måndag 1 februari 2010

Gillar inte hur det ser ut

Jag gillar inte att bloggen inte gör som jag skriver.............................

Gör jag radbrytningar så drar den ihop texten ändå, blir ju förbannad. Jag vill att det ska vara snyggt och lättläst!

Har nu gjort några ändringar på inställningar och får se om det blir bättre.

Nu vet ni iaf att det inte är jag som inte kan skriva snyggt.

Så var vi ju bjudna på bröllop

Som jag skrivit tidigare här i bloggen så har vi blivit bjudna på yngsta svågerns bröllop.
Inbjudan fick vi i juni och nu var det äntligen dags.
Barnen hyste vi in hos våra vänner och sen for vi norrut mot Skebo Bruk.
Själva vigsel var i Ununge kyrka och festen var på Skebo herrgård.
Eftersom det inte är nästgårds hem så valde vi att bo kvar på herrgården.
Otroligt vackert ligger herrgården.
Marcus och jag fick ett rum i ena flygeln, den till höger på bilden,
på ovanvåningen med fönstret som man ser på bilden.
Fint gammalt rum som det var rätt kallt i när vi kom.
Tofflor fanns och en liten drink värmde upp lite.
Vi gjorde oss i ordning på rummet innan det var dags att fara till kyrkan.
Som jag tidigare berättat så var det långklänning som gällde.
Några dagar före bröllopet, på nyårsafton, fick jag totalnojja.... Hjälp, den klänningen som jag
köpt kunde jag inte ha. Den var inte tillräckligt fin fick jag för mig. Höll på
att bli tokig. På nyårsafton finns inte klänningsaffärer öppna ,som tur är, annars hade jag flaxat iväg och köpt mig en annan klänning.
När jag väl fixat till mig så var inte resultat så farligt ändå, men Marcus var orolig ändå för färgen på klänningen.
Hans mamma lugnade ner honom som tur var och sen visade det sig att två kvinnor till hade röda klänningar.

När Marcus klätt upp sig med sin kostym, väst och slips som matchade min klänning så blev jag så glad.
Jag sa till honom att jag blev alldeles kär i honom igen.

I kyrkan ska man ju inte ha bara axlar så en sjal fick användas.
När vi väl satt i kyrkan så var kappan på hela tiden för varmt var det inte.


Utanför kyrkan så skickade det upp små "luftballonger" med en liten eld i. Vet inte vad dom heter, men det kommer från Asien tror jag. Jag har sett på bilder från Thailand att man
skickade upp såna.
Jag lägger inte upp några foton med bröllopsgäster
eftersom jag har dålig erfarenhet av det.
Ni får hålla tillgodo med bilder på mig och min kära gubbe.
Vi fick en god tre rätters middag.
Skebo har en ekologisk meny och med närproduserad mat.
Vinerna var fantastiskt goda.

Jag hade väldig trevliga bordsherrar, en yngre och en äldre.

Fina tal hölls till brudparet.
När svärmor höll sitt tal så slog det mig och jag blev ledsen,
om jag gifter mig någon gång så finns ingen av mina kvar att hålla tal för mig.
En stor sorg för mig!
Efter middagen gick vi en trappa upp till salongen där sedan bröllopstårtan serverades.
Sen var det party!!!
Ett band som spelade coverlåtar, riktigt bra var dom.
Vi halkade över till rummet runt 2-tiden. Marcus hade gått före och
när jag kom upp till dörren så hörde jag att det lät konstigt därinnanför.
Vad är det som händer, tänkte jag.
Jag öppnar dörren och det jag ser är Marcus som halkar av sängen när han sätter sig
och försvinner bakom en vägg.
"Det var någon som puttade mig" säger han när jag
frågar vad han gör.
Vi skrattar länge och gott åt det!

Några timmar fick jag sova innan det var dags för gemensam frukost med presentöppning.
Att försöka väcka han som blev puttad, slog jag snabbt bort ur mina tankar.
Jag lät honom ligga kvar.

En kanonhärlig frukostbuffé var uppdukad!
Smarriga smoothies!
Massa andra godsaker som det ska vara vid hotellfrukost.
Det är det bästa med att sova på hotell, frukosten!

Äldsta svågern gick och hämtade Marcus som kom som ett vrak.
Jag har faktiskt ett "fint" kort på honom från då, men jag besparar er det.

Brudens svägerska hade fixat brudbuketten, tärn- och näbbuketter och alla blomsterdekorationer.
Duktigt!

Mycket mysigt och trevligt bröllop
så nu hoppas jag på
att jag själv
någon gång
någonstans
får stå som brud.