Marcus födelsedag och operation

Det var Marcus födelsedag igår. Det blev en lite annorlunda födelsdag för honom eftersom jag opererades igår eftermiddag.

Jag och barnen väckte honom med sång och paket. Saga har gett sin pappa en stor mugg som han kan dricka kaffe ur. Hon har tröttnat på att han tar hennes mugg. Av Eide fick han en Marlboro Classic tröja. Jag hade köpt en stor bok som öl. Den tycker han verkar kul. Den handlar om en massa ölsorter från olika länder.

Så for han iväg till sitt arbete och fick några samtal och sms där folk grattade honom.

Själv fick jag äta en lätt frukost före 8.00. Sen var det ingen mer mat före operationen. Fick inte dricka ordentligt under dagen heller. Så huvudvärk låg molandes under dagen. Snälla Niclas skjutsade mig till Täby närsjukhus. Tack Niclas, du är så snäll och jag tycker så mycket om dig. Hoppas ni har det bra i Spanien.

På sjukhuset blev jag inropad rätt fort. På med snygga sjukhuskläder och i säng. Då skulle dom sätta en nål (sån som sitter fast där dom ger lugnande, narkos och div). Sjuksystern hade jättesvårt att hitta någonstans att sätta den. Blodådrorna ville inte vara med. Jag fick ligga med värmekudde på handen för att ådrorna skulle komma upp. I och med att jag inte fick någon nål satt så var jag inte lugnad när doktorn kom för att lägga bedövningen i knät.

Holy moly!!! Det var inte kul med sprutor rakt in i knät. Fick ligga ett tag tills det var bedövat.

Sen hämtades jag och fick gå in till operationssalen. Där försökte nästa sjuksyster hitta mina ådror. Efter mycket om och men så fick hon in nålen i en liten liten åder. "Kan jag få lugnande nu" bad jag om. Det fick jag men märkte inget. Läkaren kom in och började sitt jobb. Jag kunde se på en skärm vad han gjorde. Det kändes att han var inne i knät men det gjorde inte ont.

Jag bad om mer lugnande och fick det. "Jaha, här är bägge korsbanden av" sa läkaren.

Korsbanden ser ni i mitten av bilden. Läkaren har aldrig tidigare varit med om att både det främre och det bakre korsbandet varit av samtidigt. Är det någon som kan lyckas med det så är det väl jag! Läkaren svarvade bort resterna avkorsbanden, sen var han klar. Operationsskötaren (det var en han) tejpade ihop hålen. Blev förvånad att dom inte sydde. Så var det klart.
Man kan klara sig utan korsband. Knät blir instabilt men det är något man vänjer sig vid och man lär sig vad man kan och inte kan göra. Jag mår bra, blir lite dåsig av smärtstillande medicinen känner jag.

Sov hela kvällen efter vi firat Marcus med födelsedagspizza. Hos oss får vi ju välja middag när man fyller år. Jag var dock inte så rolig för Marcus men han klarar sig. Det vet jag!!